SanneJennyUdden

Nu äntligen ska ni få en uppdatering om mitt liv och känslostatusen just nu. Igår söndag så hade jag vart här i Schweiz i 11 hela veckor och imorgon är det exakt 6 veckor kvar tills jag kommer hem över jul. Jag kommer inte sluta att räkna tiden, kroppen är inställd på det och det stärker mig att se hur många veckor jag klarat av att vara borta från tryggheten och hemma. Jag inser också att jag har förändrats som person samtidigt som jag fortfarande är Sanne, men starkare och med lite mer pespektiv på livet. Det är en härlig känsla att känna och inse vad jag gjort. För jag gjorde det verkligen, jag tog steget ut i världen efter studenten och idag ångrar jag det verkligen inte. Även om livet inte alltid är lätt här nere så kan jag nu verkligen inse hur nyttigt det är. Min mamma har sagt ett par kloka ord som jag tänker mycket på, "ibland går inte livet på räls, ibland får man bygga rälsen själv!" 

Som sagt veckorna rullar på nu och jag har haft Emmie på besök, ett besök som har vart ett mål på kartan länge. Så nu när den veckan är förbi så känns det lite konstigt att inte sikta mot det, dock siktar jag nu mot jul. Iallafall den veckan då min lillasyster var här var en av av det bättre veckor jag haft här i Schweiz. När jag mötte henne på flygplatsen så kände jag först inte igen henne eller så var mitt minne så utsuddat av alla dessa veckor som gått. Att få krama om henne var en sådan lättnad och jag bara log. Jag hade så många tankar och frågor som jag ville ställa så i bilen påväg hem så jaghoppade från det ena ämnet till det andra samtidigt som Emmie hade massa frågor till mig om livet här i Schweiz.

Efter att ha sovit en natt på mitt rum tyckte Emmie vi låg så långt ifrån varandra så vi bestämde oss för att flytta ihop sängarna, när vi gjort det så kändes det mycket mysigare. Under veckan som gick så var vi rätt slappa, jag brukade gå tillbaka till rummet och sova extra efter ha lämnat Sally vid bussen. Så det var en rätt slapp vecka vi hade men Emmie hade lov så jag unnade henne det. Vi var även inne i Genève och shoppade, fikade åt på resturang och träffade mina kompisar. Emmie fick helt enklet ta del av min vardag här nere, så hon var också med när jag jobbade och på mina franskalektioner. 

Det var så himla härligt att ha Emmie här och att hon har fått uppleva min vardag nu. Det var också skönt att få ha någon närstående nära mig igen som man kan prata och umgås med. Som sagt det behövdes verkligen och jag insåg också hur nära vi står varandra och vilka starka band vi har, det var härligt. Så när Emmie åkte hem var det tungt samtidigt som jag denna gång verkligen kunnat slappna av besök hemmifrån. Det var stor skillnad från när Karro och Sanna var här men det tror jag handlar om en mognadsak kring min hemlängtan osv.

I fredags så sov jag hemma hos Sofie och på lördagen åkte vi till Aubonne och Ikea:) Shit vad jag kännde mig som hemma och så klart blev det köttbullar med lingonsylt och brunsås, ingen potatis dock utan pommefrites. Jag köpte ljus så det kan bli mysigt och lite julfint på mitt rum. Jag köpte också galgar, när vi kom till matavdelningen så köpte jag pepparkakor, Marabou choklad, Blossa glögg och skumtomtar. Så nu är jag väl förberedd och det är supermysigt med tända ljus på kvällen nu.

Sofie var snäll och ville köra hem mina grejer efter Ikearesan dock gjorde hon misstaget att lyssna på min tro om rätt väg och vi irrade runt en timme tills vi slut kom fram till flygplatsen och jag kunde visa rätta vägen därifrån, väl hemma hos Sofie igen efter Russinvisiten tog jag tåget hem. Missade dock Russintåget i Genéve, fick sitta och vänta en timme, inte min dag! Men tack Sofie för ett trevligt sällskap och besök på Ikea det behövde jag verkligen!

Igår sov jag länge och sedan städade jag mitt rum, efter det gick jag faktiskt ut och sprang. Kännde att jag inte rört på mig på länge och fick världens ryck att köra skiten ur mig själv. Det var riktigt gött att känna sig helt slut så ska börja springa mer. Efter träning, dusch och mat så tog jag tåget in till Genéve där jag fikade med mina svenska au pairkompisar på Starbucks. De har tagit fram julsortimentet nu och har julmuggar, woho! julpyntningen börjar också komma igång i stan med ljus och lampor, äntligen i detta mörka mörker kommer det lite ljus. På kvällen blev det lasagne hos familjen och sedan sängen, kunde dock inte sova för jag sovit ut på dagen så ikväll ska det nog gå bättre.

Denna dagen har vart rätt grå så nu siktar jag mot morgondagen och på onsdag är det svensk au pairträff. Då ska vi fortsätta öva på vårt luciatåg och sånger. Vi ska nämligen lussa för FN kontoret och massa annat smått och gott, inte varje dag man gör det. Så ja får bara december börja så är jag snart hemma. Jag vet att jag tjatar men fan vad gött det ska bli, första gången jag är så här långt och länge hemmifrån. 

Tack alla för alla fina stöttande ord och komentarer som jag får och fått. Fortsätt kommentera!! Min faster har talat om för mig att man får vackra ögon av att gråta så det är väll något ljus i mörkret ibland. 

Nu ska jag hem till mitt rum och tända ljus och se en mysig film.

Tänker på er där hemma och gå nu inte för tunt klädda;)!

Vi siktar mot julen nu så ses vi snart!

Pussar och kramar!

//Sanne