SanneJennyUdden

Igår till middag åt vi hembakad pizza, sedan blev det godis och film. Jag tittade inte så mycket på filmen utan valde istället att läsa i min bok som snart är slut, bara några sidor kvar. Sedan blev det att säga adjö till morföräldrarna som skule åka tidigt nästa dag.

Idag tog jag sovmorgon till halv elva, sedan blev det långpromenad. Vädret var strålande och jag såg massor av fina hästar samt tog en massa kort. På slutet av min promenad stötte jag på massa hästransporter och fina bilar. Jag tror att det var en distansritt av något slag blandat med lite fältävlan, extremt liten fälttävlansbana dock. 

När jag kom hem till familjen senare så stod Jacob och stekte pannkakor vilket fick bli min frukost/lunch. Vi pratade om att boka min flybiljett hem över jul. Jag satte mig för att läsa min bok på deras uteplats som solen idag sken på. När Jacob sedan var klar med disken så kom han ut med kaffe och vi kollade i våra almenakor när det gäller lov osv. I Schweiz har barnen höstlov veckan efter Sverige men sportlovet är samma vecka, så min kära familj ni är varmt välkomna då och jag kan vara med er hela veckan. Jag har mer info till er men vi kan höras på tel om det.

Vi kollade också runt på internet vem som hade billigast flygbiljett och den är nu bokad, priset slutade på ca 1900 svenska kronor så jag ska dela upp det på två löner, vilket var ett ganska bra pris då SAS ville ha nästan 3000 kronor. Så nu är hemresan över jul bokad, så jag kommer hem igen 22/12 och åker återigen tillbaka den 10/1, vilket betyder att jag kommer vara hemma när jag fyller 20 år:)

Efter fikapausen tog vi en cykeltur bort till stallet och ridskolan som ligger ca 1,5 km här ifrån. När vi kom dit träffade vi hon som driver stället och Jacob frågade om det fanns någon möjlighet att det behövde hjälp, hon svarade med att hästarna behöver motioneras på helgerna och att hon behöver en del hjälp. Så nu har jag fått ett till jobb här nere och det känns riktigt bra. På tisdag klockan åtta på kvällen ska vi bestämma när jag ska komma dit på onsdag på min ledia dag. Då ska hon se hur mycket jag kan osv. Det som var bra var att hon talade bra engelska, så jag kan förstå och göra mig förstådd.

När vi var borta vid stallet såg vi oss även om kring och hälsade då på lite hästar, jag insåg då hur mycket jag saknar mina hästar och ridskolan där hemma. Jag har också träffat en ny kärlek, (lugn alla!) han heter Lewis och är en smäcker och jättecharmig fjordhäst. Typiskt mig att åka till Schweiz och förälska mig i en fjording, men det var kärlek vid första ögonkastet. Han ser ut att vara barn till Kurt och Carmenzita på Ljungskile ridklubb, så han ska få ett andra namn, Kurt Junior:) Så det kändes bra att äntligen få något att göra på min fritid, jag bara gick runt och log. 

Nu ska vi snart äta middag och ikväll blir det antingen att se fotbollskvalet, för lite fotbollsnörd är jag allt. Eller så blir det en flaska vin med Lou och Genève, funderar vilket som väger tyngst.

En särskild hälsning till min mamma. Jag behöver mina ridkläder och skor snarast, så tvätta dem gärna och sänd dem med expressfart så är jag evigt tacksam!

Saknar er där hemma och vara omkring er, pussar och kramar!  

//Sanne

Jahopp då var det fredag igen och det känns som veckan knappt hann börja, dock är det skönt  tiden går fort för det känns inte som man gör något vidare speciellt.

Jag har glömt att tala om att häromdagen när vi var och handlade var jag i Frankrike, det var lite coolt. Vi åkte ungefär i 20 minuter och vips så var vi framme. Till gränsen är det nog ungefär tio minuter och det är ingen tull utan snarare en liten landsväg. Så nu har jag varit där med, och senare i höst blir det till Paris och hälsa på min kompanjon Karin som är au pair där, det ser jag fram emot. Till Paris tar det två och en halv timma med tåg, så det känns som man ska passa på nu när man har chansen.

Igår var det lite kaos runt middagsbordet då barnen fick reda på att Johanna skulle till Berlin på kvällen och inte kommer hem för än på söndag. Jag vet själv hur det var när man var liten och mamma skulle resa iväg några dagar, det är en speciell känsla det.

Jag har nu lärt mig att stänga av mig själv i vissa situationer som blir jobbiga men det är rätt skönt ibland att bara gå ifrån eller gå hem till sitt. Så igår gick jag en kort promenad med Lou och förklarade att jag gärna ville fortsätta umgås med henne även om jag har de svenska au pairerna. Det var ett stort skinande leende jag fick till svar och hon kände sig nog lättad över det.

Klockan var inte så mycket när vi kom tillbaka så jag gick hem till Cristine en stund och pratade med henne. Jag kände av en massa hemlängtan så det var lite tufft, men det var skönt att ha någon som tröstade en. När mamma och syster sedan ringde kändes det helt okej, och de sa att de hade bokat biljett åt Emmie, så nu kommer min efterlängatde syster och hälsar på den 25/10-2/11. Det känns så härligt och Karro och Sanna ska kanske komma med så det känns bra.  

Igår när jag var hos Cristine fick jag reda på att de är inte rättvisa arbetsvillkor hon jobbar efter och hennes arbetsgivare utnyttjar henne så mycket hon kan, och hon får även ta rätt mycket skit. Så jag har det väldigt bra som jag har det, även om det känns tufft ibland. Jag tycker så synd om Cristine bara för hon är värd så mycket mer, det gör ont i mig bara jag tänker på det. Hon kan heller inte bara åka hem för där har hon inget arbete och det har hon inte råd med. När man pratar om sådana djupa saker inser man hur bra man har det. Mamma och pappa om ni läser detta så håll i er nu, jag är så stolt över er och är så glad att jag föddes i den familj som jag gjorde och haft och har de förutsättningar som jag har. Så samtidigt är det bra att ha fått möta Cristine för hon ger mig verkligen en riktig inblick i hennes liv. Även om man vet om det sedan innan att alla har det inte bra i världen så förstår man det er när man väl stöter på det såhär. 

Igår när jag kom hem till mitt rum igen så började jag läsa i min nya bok som är skriven av Denise Rudberg och hete Matilde. Jag har läst den tidigare boken Jenny S av samma föfattare och jag älskade verkligen den. När jag läst några sidor igår insåg jag att denna boken hänger ihop med den förra, fast nu får man följa en annan person som var med lite i den förra boken. Jag blev så glad över att ha hittat en sådan bok och att jag har något att läsa igen.

Idag har Arlette som äger huset där jag bor visat var all kattmat finns då jag ska vara kattvakt i helgen, för Arlette och hennes man Jean Mark ska resa bort. De är ett supergulligt par som är jättesnälla mot mig. Så det känns riktigt bra på kvällarna då jag går och lägger mig och de sitter och tittar på tv eller finns i huset. På något sätt är det väldigt tryggt och känns inte så ensamt. Jag tror jag gillar henne så mycket också för att hon påminner om min farmor Svea.        

Idag har jag lagat köttfärssås och makaroner till lunch och det smakade riktigt bra, så jag börjar bli riktigt bra på det där med lunch. Vilket jag aldrig trodde skulle hända att jag var bra i köket, men det mina vänner har nu ändrats. Så när jag kommer hem kanske jag får göra annat en att diska i fortsättningen;)

Nej nu ska jag kolla på lite svensk tv och fortsätta med min spännande bok. Ikväll blir det pizza och mys med morföräldrarna då de åker hem till Sverige imorgonbitti vid sexiden. Jag kommer sakna dem enromt mycket men de kommer och hälsar på igen i januari.

Pussar och kramar på er där hemma, hoppas ni har det bra!

//Sanne

Idag var det segt att gå upp, antagligen för att jag somnade lite senare igår ändå var jag helt slut när jag somnade.

Igår så var vi bjuda till grannen på aperitiff? och det var supermysigt. Hela gatan som bor här var där och han som fyllde år bjöd på massor av champagne och tilltugg. Det smakade student och jag minns den dagen så väl. Jag försökte också tala lite franska och det lossnar ju mer jag talar, så måste stå på mig lite. Jag insåg att klockan rann iväg och att jag inte skulle hinna äta med familjen innan au pairträffen, så det fick bli en smörgås. Brödet här är jättelufftigt och segt så jag saknar brödet som är där hemma och som håller i några dagar.

Jacob körde mig till träffen som ligger i ett gamalt köpcenter två byar här ifrån. När jag kom dit möttes jag först av två kvinnor som presenterade sig, och de visade sig vara de som skulle hålla i det hela. Sedan i ett annat rum stod det ungefär nio tjejer i min ålder. Det verkade som det kände varandra sedan innan och jag tänkte oh shit är jag den ända som är ny. Det visade sig sedan att de var alla nya utom en.  

Vi böjade med att fika och vi fick sedan presentera oss lite kort. Tanterna som höll i det var rätt flummiga och vimmsiga så vi som satt där styrde upp det hela lite själva. Vi pratade och bytte nummer och de flesta verkade helt okej, så jag hittar säker någon jag kan komma överrens med. Så jag hoppas på att detta kan bli bra. Det fanns också en bokhylla där med massa svenska pocketböcker så jag lånade genast med mig två. När det närmar sig lucia kommer vi att ha luciatåg på åtta olika ställen och då får vi betalt.

De flesta av au pairerna bor på andra sidan av Genéve men det var jag och en tjej till som kommer att åka samma tåg och det känns bra. Det känns också som vi kan bli ett gott gäng, samtidigt som mina nära vänner just  nu kommer att vara Lou och Cristine. 

När jag kom hem igår åt jag middag vid tjugo i elva, sedan gick jag hem och somnade vid halv ett då jag inte kunde lägga ifrån mig min bok. 

Idag blev det pytt i panna till lunch och det gick riktigt bra. Just nu är jag själv och ska ta det lite piano med ensam mamma söker avsnitt. Ikväll blir det promenad med Lou.

Kramar på er!
//Sanne 

Idag gick jag äntligen upp i någorlunda tid, kvart över nio. Jag plockade ihop lite tvätt och städade i min byrålåda. Sedan tog jag på mig träningskläderna och gav mig ut för att gå min nya runda. Vädret var klibbigt och fuktigt så det bhöver regna och oska lite, dock gjorde det de igårkväll. När jag sedan kom tillbaka tränade jag lite mer och en kall dusch sedan var mycket efterlängtad.

Jag begav mig sedan hem till familjen och endast momor Ingid var hemma, de ska äta lunch vid halv ett så fick bli två mackor till frukost. Det står inte så mycket på mitt schema idag mer än att tvätta, träna och au pairträff. Jag har lyckats klara av två av tre så, ikväll klockan åtta kommer jag äntligen att få träffa lite svenska mönniskor i min egen ålder. Låter kanske konstigt men man saknar verkligen det, att bara kunna prata sitt eget språk med människor som i samma ålder som än själv. 

Idag fyller pappa Jacob år och även deras granne som fyller 80 år. Grannen har bjudit hela gatan på en kvällsdrink innan maten så det ska bli spännande att få vara med på ikväll vid klockan sex. Nu kom äntligen oskan och regnet, shit det skakar nästan i hela huset. Men tillbaka till födelsedagsfirandet så ska vi äta finmiddag ikväll och tårta, jag hoppas jag hinner delta i det.

Jag saknar er där hemma och det gör kvällarna tröga, så hoppas på att det blir kul ikväll. Nu ska jag snart äta lunch.

Tack min älskade familj för kommentaren det gillar jag<3!

Tänker på er alla, puss och kram!

//Sanne  

   

Imorgon har jag varit här en hel vecka, men det känns just nu som tre. Mitt liv här nere börjar arta sig och det börjar mer och mer kännas som vardag, vilket är skönt!

Igår städade jag ännu mer i bokhyllan, till min besvikesle så ser det absolut inte städat ut idag men jag får väll lära dem att hålla iordning med. När Johanna kom hem igår fick jag prova att köra Svante till fotbollsträningen, dock var nästan hela familjen med ändå för det var rädda att missa något. Det gick bra att köra, lite läskigt med de kurviga backarna men med lite vägledning från Johanna ska det nog gå bra.  

När vi kom hem igen kunde jag gå hem till mitt rum och göra mig iordning inför en kväll i Genève med Lou. Jag lyckades att platta mitt hår själv, dock saknar jag min syster som är expert på det. Det var fortfarande mycket varmt igår kväll så det vlev kjol och linne. Jag skulle egentligen ha ätit pizza med familjen innan jag gick men den hann tyvärr inte bli färdig, dock han jag prata en stund med Jacob och våra små prattillfällen är riktigt bra och värdefulla. 

Igår var första gången jag åkte tåg in till Genève, och det var bra att jag hade Lou med mig som kunde visa mig runt. Väl inne i stan började vi gå mot sjön och det var jättevackert, på långt håll från en bro kunde vi se Genèves högsta fontän. Plötsligt när vi står där och fotograferar hör vi ett himmla liv, först låter det från en bil sedan hör man polisen och bilen stoppas av två mc-poliser mitt på bron. När bilen väl har stannat ser man att den har en cykel under sig som den kört omkring med. Inte nog med det, det tar ca två minuter så är det plötsligt runt 100 cyklister runt oss och de blir ett himmla liv och gormande mot bilen med cykeln. Folk börjar fotografera massan och det verkar som det var en demostration mot bilar, det såg ut som typ green peace. Vilken galen grej, jag blev nästan full i skratt för det var så fruktansvärt otippat. 

Jag och Lou gick vidare till en slags park som heter Engelska trädgården, där såg vi och fotograferade en riktig fungerande klocka som var byggd av visare och blommor. Den var jättehäfftig och jag kände mig som värsta turisten. Vi bestämde oss för att dra oss upp mot gamla stan där vi fann massa olika uteserveringar. Vi slog oss ned vid en och vi bestämde för att ta något att dricka. Lou fick mig att våga testa ett jättegott rosévin som var kallt. Vi satt och pratade om allt mellan himmel och jord och det kändes bra. Det var så härligt att det fortfarande var varmt så att det räckte nästan med linne och en tunn kofta. Under tiden vi satt där hann det bli mörkt, något jag inte riktigt är van vid än att det blir mörkt så fort här. 

Vi gick vidare och strosade runt och kollade in skyltfönstren på märkes affärer som Prada, Gussi, Armani och så vidare... Jag blev lite nyfiken på vad det svenska priset blev på en av de stiliga kavajerna och den visade sig kosta endast 25645 svenska kronor. Jag och Lou började skratta och undrade vilken galen människa som väljer att köpa den. Men det var mysigt att gå där och fönstershoppa, lite extra när jag såg Intersport och H&M. 

Vi begav oss ned mot jättefontänen och ut på piren så vi kom riktigt nära, vi tog massa kort och det var så häfftig känsla att stå där. Efter de började vi dra oss tillbka till tågstationen för att åka hem. Jag hade dock inte ätit någon middag så vi svängde snabbt in på Mc´donalds, vilket faktiskt smakade riktigt gott för en gång skull.

På tåget påväg hem så kom jag och Lou fram till att det är välldigt skönt att bo i byn Russin, där folket är så snälla och omtänksamma och det är väldigt tryggt. Jag såg också en man som satt och gjorde sina egna gräscigaretter och han var nog lite hög med, läskigt!

Det var inge svårt att somna igårkväll och det kändes riktigt bra i magen. Imorse fick jag även pratat med den gamla damen som äger huset där jag bor och hon sa att det var okej att jag hade gäster som kom och hälsade på. Hon ska också i fortsättningen tala franska till mig för just nu är det väldigt mycket engelska, vilket är bra med.

Idag på morgonen tog jag sovmorgon och sedan var jag ute och gick så jag får tränat lite med. Det var nästan lite för varmt så en kall dusch efter var riktigt gött. Sedan blev det nyttig havregrynsgrötfrukost med hallonsylt.

Idag hemma i Sverie har vi den årliga kräfskivan som jag önskar att jag kunde vara med på så jag hoppas ni har det bra och tänker lite på mig.  

Nu ska jag åka in till Genéve igen och gå på andra sidan om sjön, solen lyser och det är svensk sommar värme ute:)

Pussar och kramar på er!

//Sanne

     

Just nu känns allting väldigt bra, igår var första dagen som jag inte hade någon fruktansvärd hemlängtan:) Dagen i säg var väldigt bra igår. Barnen var väldigt lugna och mysiga, det är väldigt bra att ha deras mormor och morfar här med.

Till lunch igår blev det fiskpinnar och ris, jag lärde mig bla. att man inte ska lita på vattenmängden som står på pakten utan att man ska ta lite mer än vad det står. Att steka fiskpinnar behöver jag också träna lite mer, på men jag hinner nog lära mig snart. Rutinerna i köket är det inge fel på iaf utan maten är klar i tid och barnen är nöjda.

När barnen skulle gå tillbaka till skolan igår efter lunch var det inga vidare potester om det. Majken gick snällt med momor vilket kändes bra, för det hade varit tufft att ta en kamp med en trotsig fyraåring som du inte riktigt känner än. När barnen var i skolan passade jag på att se lite svensk tv på webben, just nu ser jag gamla avnitt av "ensam mamma söker" för er som inte känner mig så väl så är det sådant jag tycker om att se och ni som känner mig ni vet vad jag ser på tv. 

Igår kände jag för att ta tag i barnens pyssel/spel/målar/massa/andra/saker-bokhylla, det ser ut som ett stort kaos så jag började med att organisera spelen och lagade de kartonger som var trasiga. Till slut när jag pysslat ihop allt så bev det riktigt bra och jag gick vidare till nästa hylla. Där fanns de Ikea-trälåder som en gång varit ordning och reda i men nu var det en massa saker i. Så jag fick ränsat ur två och började vässa färgpennorna och slänga de tuchpennor som inte fungerade. Jag fick en någorlunda ordning men jag är långt ifrån klar och det känns rätt skönt för nu har jag lite att göra när barnen är i skolan, Jacob och Johanna blev jätteglada och uppskattade det med. Jacob sa också att det är exakt vad de behöver och det känns bra. 

Igår var det inte middag för en halv åtta, så innan det lyssnade jag och Majken på låtar från Mamma Mia filmen. Hennes favvorit musik är ABBA-låtarna och Håkan Hellström, jag tycker det är helt okej att ha samma musiksmak som en fyraåring. Det var kul att få sitta med henne vid datorn och sjunga med, samt förklara för henne vad de egentligen sjöng. Det var nog första gången som jag kom nära henne och när vi sedan skulle gå och äta middag gav hon mig inviten till att hålla om och krama henne. Det kändes som en vinst och jag blev så glad för det betyder att hon börjar lita på mig och att hon känner sig trygg. Jag glömmer lätt av att jag bara varit här i några dagar och att varken jag eller familjen känner varnadra riktigt än.

Till middg igår blev det Jacobs egna pastasallad med färskt bröd. Det var så gott och bröd har jag inte ätit sedan jag var i Sveige så jag blev riktigt mätt, inte för att jag äter dåligt här. Efter maten så sattt vi och småpratade en stund och sedan ringde jag Lou och frågade om hon ville ta en promnad och det ville hon. Så jag hade inte skrämt iväg henne med alla mina känslor och allt mitt prat. 

Vi gick ned för de kurviga vägarna som de har och jag tog lite kort på dalen som jag ska försöka ladda upp snart. Jag och Lou pratade om massa saker och vi kommer bra överrens och det känns som vi är på samma nivå. Vi kom fram till att båda åker skidor så när skidsäsongen drar igång så ska vi ta tåget till Alperna och åka. Vi bestämde också att vi ska åka in till Genève ikväll och strosa runt, sedan imorgon ska vi åka in och kolla i affärerna. Då blir det mest fönstershopping för det är rätt dyrt här. 

Efter att ha gått upp och ner för en av många slingerbackar här, så visade Lou mig en väg som man slipper gå fram och tillbaka på, vi gick mellan äppelodlingarna och det luktade så gott. Himmlen var stjärnklar och man kunde se månen som var halv. 

Efter promenade gick jag till mitt rum och kände mig så fri på något sätt, nu är jag äntligen här i Schweiz och det känns bra. Jag har ingen skola att ta hänsyn till eller tänka på och min hemlängtan är inte lika påtaglig längre. Så jag avslutade kvällen igår med att skriva i min dagbok och läste lite i min bok. Jag har varit ducktig och skrivit varje kväll i min gröna bok, så vet ni!

Idag är det något varmare och solen lyser. På morgonen så tvättade jag lite och jag förstod tvättmaskinen. Jag har också lagat lunch, köttbullar och makaroner med morotsstavar och sallad, det gick verkligen hem. Dock steks inte köttullarna här innan de frys ner, så när jag tinat dem var de slaffsiga och äckliga, så njut av mammascan hemma i Sverige. 

Barnen är tillbaka i skolan igen och jag ska se ett avsnitt av Ensam mamma söker, sedan ska barnens morfar Åke ta med mig på en cykeltur och visa vart man kan cykla. Sedan blir det lite mer städning i bokhyllan och så blir det mellis så klart. Jag trivs med att vara au pair! Just nu iaf;)

Ikväll blir det Genève med Lou och vem vet hur det slutar.

Ha det bra där hemma, saknar er!

Pussar och kramar 

//Sanne     

        

Då var man äntligen här i Schweiz och i byn Russin. Solen lyser och idag ska det bli 33 grader varmt, så sommarkläderna är på.

Igår var en konstig, rolig, jobbig och skräckblandad dag. Jag klarade av att sova hela natten från lördag till söndag och vaknade vid nio på morgonen. Då var nästan allt färdigpackat och mamma vägde min väska och vågen visade 27kg och maxvikten är 20kg. Då var det bara att börja packa om och packa ur det som ska skickas senare. Jag inser nu att jag inte kommer behöva de varma kläderna, för om det är bra väder här så är det sommar i två månader till. 

Senare på förmiddagen var jag nere hos kusinerna för att få tillbaka min "erövnings och tankar" bok som de hade lånat och målat fina teckningar i. Albin som är 4 år är jag sjukt imponerad av för han skriver redan sitt namn och han kunde även skriva mitt om jag visade honom bokstäverna. 

Efter att ha ätit frukost framför tv:n så gick jag för att packa ned det sista i väskan. Bara för sakens skull så provade jag också att låsa väskan denna gång. Av rent ovetande råkar jag byta kod till någon som jag inte vet vilken det är och inser i ren panik att jag låst väskan. Jag försöker att komma ihåg vilken kod det var men det hela slutar med att Jens får öppna väskan med en tång. Låset är fortfarande helt så nu på min lediga tid kan jag roa mig med att hitta koden på min resväska. Dock finns det 900 olika koder, så om jag prova 10 varje dag kanske jag äntligen får upp väskan till jag ska resa hem. Så typikt en Sanne grej att göra en sådan sak!

När jag var färdigfixad och klar blev det ett snabbt hej då till hästar och släktingar för att sedan åka till Landvetter. Väl på Landvetter fixade jag ut biljetten och växlade pengar. Efter det tog jag och min familj en fika och då kom den äckliga känslan i magen tillbaka, men så började vi prata om annat och då var den som bortblåst. Men när jag väl skulle säga hej då undrade jag vad jag hade givit mig in på?! Att säga hej då är inte min grej så det var tufft, men när ja väl tagit det steget och gråtit några tårar så kända jag mig rätt bra till mods. 

Väl på planet som var litet och mysigt och helt nytt kändes det myckt bättre. Jag satte i mina flygöronproppar, som jag starkt rekomenderar till alla som får ont i öronen när de flyger. Starten gick bra och jag skrev några rader i min bok. Landningen gick också bra så det var mest upp ned under denna resa. 

I Danmark lyste solen fint och det var lite varmare än Sverige. Deras flygplats är lugn och fin men jag gillar Landvetter mer för de har roligare shopping. Jag letade upp dit jag skulle och satte mig sedan och läste. När Boardingen började var det något fler människor som skulle med. En hel orkester som inte hade lämnat in sina instrument utan ville ha de som handbagage höll på att inte komma med, då vakten nekade dem att ta med instrumenten. Tillslut fick det komma extra personal som skulle kolla att det inte var någon bomb eller likande, så tillslut fick de gå på. 

Detta flyget var mycket äldre en det förra och städningen var inte direkt nogrann då fönstren vad nedkladdade av små barnhänder. När planet startade lukta det avgaser i hela planet så man blev lite orolig. Men denna resa gick också bra. Utsikten när vi landade var jättevacker, och jag landade var det betydligt mycket varmare och solen sken starkt. Jag hittade till min väska trots i det stora kaoset som jag möttes av.  

På flygplatsen möttes jag upp av halva min familj som jag hittade med en gång. Efter att ha bytt några meningar så sa Jacob "pappan i familjen" att  han varnade mig för att det skulle vara varmt och det var det i mina jeans och kofta. När vi kom hem åt vi lasagne och det var en lite speciell första måltid då jag reflekterade över saker som jag själv inte kommer acceptera på samma sätt. 

Efter maten gick jag med Johanna " mamman i familjen" som visade mig vart jag skulle bo. Frun som bor där var inte hemma men hon hade bäddat och gjort fint i mitt gula blommiga 80-tals rum. Jag har världens utsikt över vinodlingarna och dalen. Så det var riktig mysigt att packa upp. 

När föräldrarna nattat barnen så drack vi te och gick igenom rutiner och annat som jag kan ustättas för. De sa att de står alltid på min sida när det gäller barnen och det känns bra. Det är tre vildbasar jag ska ta hand om, men de är jätte härliga. 

Idag har vi vart och kollat in skolorna, kollat recept, handlat mat, ordnat franska kurs. Jag hade velat gå med de andra au pairerna men de tiderna passade tyvärr inte. Jag har också fått ett nytt kontantkort så kommer ha ett annat nr, men jag ska försöka så att de som vill nå mig får det.   

Jag känner mig genast mycket lugnare inför matlagningen då det inte är alls lika komplicerat som jag trott. Så det blir nog bra. BTW har vi även lyssnat på Håkan Hellström idag med:D

Jag saknar er där hemma men mitt lilla äventyr just nu känns ganska okej. Och som sagt det är ett år av mitt liv så de ska jag väll klara av, hemma finns ju alltid kvar!

Salut // Sanne    

Idag började jag äntligen packa ned lite saker i min resväska och insåg varför jag skutit på att börja. Jag insåg nu att jag verkligen ska flytta till Schweiz, kanske inte helt men det gick upp ett ljus. Det var en ångestfylld känsla som spred sig i kroppen som växt under dagen. Samtidigt har jag ändå längtat efter att få komma iväg, men det är ändå lite skräck för vet inte riktigt vad som väntar. Nu har jag äntligen snart packat klart, som tur är så fick jag hjälp av mamma för annars hade jag inte varit färdig.

Idag har Pernilla varit här och vi gick en lång go promenad, vilket jag behövde för att få ur mig lite tankar och  känslor. Tack för att du tog dig tiden och lyssna. Ikväll har jag även varit på utomhusbio och sätt filmen Mamma Mia för tredje gången. Det är den verkligen värd, jag blir lika glad och sprallig för varje gång jag ser den.
 
Imorgon åker jag till Landvetter vid 13.00 och planet lyfter 15.30 och jag är i Schweiz vid 19.15 tiden. Jag ska mellanlanda i Danmark vilket jag är nervös över, har bara flugit en två gånger innan. Men det ska nog lösa sig, jag får helt enkelt fråga om jag kommer bort. 

För er som inte vet vad jag ska göra i Schweiz så kommer svaret nu, jag ska jobba som au pair i en svensk familj. Sedan ska jag plugga franska, och göra massa andra roliga saker. Hör av er om ni vill komma och hälsa på så ska vi nog kunna lösa det;) 

Nu ska jag dra mig mot sängen och se om jag kan sova några timmar.

Au revoir / Sanne